Hej!
Nu har ännu en vecka gått och vi har jobbat stenhårt med musikalen. Den här veckan har vi satt låt nummer två, vilket har gått bra. Vi upplever att många i klassen tycker att det går bra och att vi är duktiga som har lyckats göra två låtar med svåra stämmor på så kort tid. Nu är det bara att repetera låtarna om och om igen så att dom sätter sig. Under veckan har det varit lite förkylningar här och där så so det brukar vara på hösten, det har försvårat processen lite tycker vissa eftersom vi har haft färre sångare och vi är redan ganska få. Men förhoppningsvis så blir dom friska snart. Många känner också att pressen ökar lite och att våra lärare förväntar sig mer av oss, vilket är naturligt. Men det påverkar inte den positiva energin som finns i klassen. Vi har även börjat arbete med koreografi till öppningsnumret, där vi i klassen har fått varit delaktiga och gjort viss koreografi. Än så länge är alltså humöret på topp bland alla i klassen och vi får hoppas att det fortsätter så!
Nu har ännu en vecka gått och vi har jobbat stenhårt med musikalen. Den här veckan har vi satt låt nummer två, vilket har gått bra. Vi upplever att många i klassen tycker att det går bra och att vi är duktiga som har lyckats göra två låtar med svåra stämmor på så kort tid. Nu är det bara att repetera låtarna om och om igen så att dom sätter sig. Under veckan har det varit lite förkylningar här och där så so det brukar vara på hösten, det har försvårat processen lite tycker vissa eftersom vi har haft färre sångare och vi är redan ganska få. Men förhoppningsvis så blir dom friska snart. Många känner också att pressen ökar lite och att våra lärare förväntar sig mer av oss, vilket är naturligt. Men det påverkar inte den positiva energin som finns i klassen. Vi har även börjat arbete med koreografi till öppningsnumret, där vi i klassen har fått varit delaktiga och gjort viss koreografi. Än så länge är alltså humöret på topp bland alla i klassen och vi får hoppas att det fortsätter så!
Intervjuer vecka 38
Vi har valt ut 6 personer i ensemblen som vi kommer att intervjua varje vecka:
Nellie, Maria och Stella (lagroller)
Josephine, spelar Carrie och Helene (lagroller)
Michelle, spelar Susanne
Tima, spelar Billy
Martin, spelar Tommy
Ingrid, spelar Maria och Stina (lagroller)
Självklart kommer vi intervjua hela ensemblen men just dessa 6 personer kommer vi att prata med varje vecka för att lättare kunna följa en psykologisk utveckling.
Hur känns arbetet allmänt just nu?
Josephine: Det känns bra! Det är kul att vi jobbar så fort.
Tima: Just idag känns det väldigt bra. Vi har hunnit med att repa 2 ensemblelåtar med många stämmor, det går så fort framåt.
Ingrid: Så länge vi håller fokus går det bra, vi måste vara målmedvetna och samtidigt ha kul. Då tror jag att vi kommer att greja både stämmor och repliker.
Nellie: Sången känns bra men jag är orolig för att lära mig replikerna, det är nästan så att jag ställer mig frågan om vi kommer att klara det här.
Arbetssättet just nu är att gå rätt snabbt framåt med stämrepetering och sedan gå tillbaka och finslipa, är det en bra taktik eller borde vi göra annorlunda?
Josephine: Det beror lite på vilket låt det handlar om, vissa låtar har lite fler stämmor än andra. Då är det bättre att köra igenom låtarna med många stämmor och sen lägga på alla detaljer. Men låtar som inte har lika mycket småfix kan man ju sätta på en gång.
Ingrid: Jag tycker att det är bra. För nu får vi in mycket av allt och kan på så sätt se helheten för att sen gå in mer på djupet på låtarna.
Vill du sjunga mer i låtarna? Är det jobbigt när vi repar varandras låtar som man själv inte deltar i så mycket solomässigt?
Josephine: Nej, jag vet ju att alla är viktiga och att alla kommer få sin tid på scenen.
Ingrid: Nej, jag är jättenöjd med med mina roll och hur mycket jag kommer få sjunga. Jag är faktiskt tacksam över att jag inte har fått en roll med mer att göra, det är så mycket att lära sig! Det finns dock en ensemblelåt jag skulle vilja sjunga lite mer i eftersom att jag tycker om den så mycket.
Nellie: Alla låtar har en betydelse för helheten därför tänker jag inte bara på mig själv och på hur mycket jag kommer att få sjunga.
Michelle: Alla får mycket scentid ändå, det är så mycket jobb med att vara i sin karaktär så man borde inte klaga.
Tänker du mer på helheten än på din insats?
Nellie: Det är ju klart att man vill ha mycket att göra på scen men eftersom att stämmorna är så viktiga så känner man sig delaktig i allt.
Tima: Jag tänker jättemycket på helheten! Vi är så beroende av varandra, vi behöver alla tretton i ensemblen för att kunna göra den här musikalen.
Vad är det som känns jobbigast just nu?
Alla: Att lära sig stämmor och repliker. Det är tidskrävande och kräver mycket engegemang.
Michelle: Jag tycker att det jobbigaste just nu är att hitta sin karaktär. Fast jag käner mig hoppfull att jag kommer hitta den.
Josephine: Men allt handlar om inställning. Om jag säger till mig själv att jag måste lära mig mina repliker, då gör jag det. Då finns det inget annat val. Man måste tänka proffsigt.
Michelle upplevde extra känslor som hon ville dela med oss:
Jag är lite orolig över att alla inte kan sin stämma och att det kommer synas på premiären. Vi har precis börjat, men alla måste kämpa redan från början för att hänga med. Dessutom är jag lite orolig över att det är några som är sjuka väldigt ofta, vilket jag hoppas inte påverkar slutresultatet. Det är tråkigt när hela gruppen drabbas för att någon är sjuk eller inte kan sin stämma, vi är som sagt så beroende av varandra. Jag tror vi får peppa varandra mer så att vi känner att vi gör det här tillsammans, vi är ju inte bara en musikalensemble utan också vänner.
Martin var under denna vecka bortrest på semester.
Vi upptäckte också att bilden inte riktigt kom med i det senaste blogginlägget, så här får ni den igen plus några fler från veckan!
Tack för oss!
/ Olivia och Gabriella
Tack för oss!
/ Olivia och Gabriella
Första replektionen, glad ensemble med manus i hand!
Båda Carrierna låser ut Billy...
Viktigt att sträcka på benen ibland
Trötta tjejer med många notblad
