Hej!
Den här veckan fick vi repa själva på teatern, vi läste igenom manuset både akt 1 och akt 2 för att öva lite låtar. På dans-och sånglektion började vi även med första numret i akt 2. Vi har även rett ute lite saker i klassen vilket jag tror behövdes. Nu tar vi nya tag och taggar till premiären! :) Här kommer veckans frågor och veckans text:
1. Hur känns det allmänt?
Person 1: Jag är väldigt irriterad, jag har haft en dålig dag.
Person 2: Det känns bra faktiskt, är lite trött bara.
Person 3: Det känns väldigt bra, speciellt nu när vi har fått repa manus.
Person 4: Det känns bra.
Person 5: Det känns bra, men det är lite upp och ner som en berg och dalbana.
2. Vad känns mest stressigt nu?
Person 1: Det som känns mest stressigt nu är att det blir dåligt fokus i klassen när vi sak arbeta själva. Det känns som att vi inte kommer någonstans då.
Person 2: Jag tror det är att få en helhet i musikalen.
Person 3: Jag tycker att sången känns mest stressigt nu. Det känns som att vi får en sång som vi repar en gång sedan tar vi någon annan sång. Man hinner inte lära sig låten riktigt.
Person 4: Jag känner mig inte alls stressad, det känns som den perioden är förbi i alla fall nu.
Person 5: För mig är det min framtid som känns mest stressigast. Jag har en plan men det känns svårt att fullfölja dom.
3. Hur är stämningen i klassen?
Person 1: Den är väl lite sisådär tycker jag, eftersom att det är lite saker som händer. Det känns som när man är borta så blir många väldigt sura vilket gör att man känner sig osäker om vad klassen ska tycka om en.
Person 2: Jag tycker att det är bra, men det finns lite irritation i klassen men det är ingenting som inte går att lösa.
Person 3: Det känns som att stämningen har blivit bättre, att man kan säga som man tycker vilket gör att det är lättare att hålla en bra stämning.
Person 4: Det känns som att det ligger lite irritation här och var. Men det känns ändå som att det ser ut så här i verkligheten. Det ska vara såhär i produktioner och jag tror inte att det kommer påverka oss som ensemble.
Person 5: Det känns som att många är inne i sig själva och försöker reda ut deras liv. Det kan påverka gruppen men då måste vi som grupp stötta varandra för att alla ska trivas.
Sammanfattning:
Denna vecka har vi känt av irritation och känslighet i klassen. Många hanterar nog mycket privat och kan inte satsa 100% på produktionen. Det som vi tror är viktigt när det blir mycket känslor om man i en grupp märker av det är att man stöttar varandra. Vi är inte bara en ensemble som har tvingats jobba tillsammans under en tid för att sätta upp en musikal, utan vi är en klass som har spenderat snart 3 år tillsammans. Därför känner vi varandra rätt väl för att få en ökad förståelse för varandra. Även fast man kan vara uppe i sitt, det är ju en press på alla, kan man stanna upp för att känna av resten och visa sitt stöd för den som verkar behöva det. Man måste börja med sig själv. I många fall får man tillbaks vad man ger.
Att bara lyssna, höra av sig, visa närhet, dela med sig av något man själv går eller gått igenom eller ge råd kan göra så otroligt mycket, enligt UMO. Det gör mycket för personen och i sin tur gruppen.
Ett känslomässigt ämne som kommit upp i gruppen under veckan är hur irriterad stämningen blir när någon i gruppen kommer för sent eller missar mycket lektioner. Som nämnt är det viktigt även här att ha en ökad förståelse för andra. När någon är sen eller missar mycket beror det oftast på någonting, alla vill ju ha ett så bra slutresultat som möjligt så vi tror inte att någon gör detta med avsikt att förstöra eller irritera. Det är så klart viktigt att alla bidrar och respekterar tider, men att man inte kritiserar när någon kommer för sent, utan att man istället frågar varför och inte skapar egna konspirationer
Vi hoppas att alla får en bra helg och kan komma utvilade och lugna till nästa vecka!
Denna vecka har vi känt av irritation och känslighet i klassen. Många hanterar nog mycket privat och kan inte satsa 100% på produktionen. Det som vi tror är viktigt när det blir mycket känslor om man i en grupp märker av det är att man stöttar varandra. Vi är inte bara en ensemble som har tvingats jobba tillsammans under en tid för att sätta upp en musikal, utan vi är en klass som har spenderat snart 3 år tillsammans. Därför känner vi varandra rätt väl för att få en ökad förståelse för varandra. Även fast man kan vara uppe i sitt, det är ju en press på alla, kan man stanna upp för att känna av resten och visa sitt stöd för den som verkar behöva det. Man måste börja med sig själv. I många fall får man tillbaks vad man ger.
Att bara lyssna, höra av sig, visa närhet, dela med sig av något man själv går eller gått igenom eller ge råd kan göra så otroligt mycket, enligt UMO. Det gör mycket för personen och i sin tur gruppen.
Ett känslomässigt ämne som kommit upp i gruppen under veckan är hur irriterad stämningen blir när någon i gruppen kommer för sent eller missar mycket lektioner. Som nämnt är det viktigt även här att ha en ökad förståelse för andra. När någon är sen eller missar mycket beror det oftast på någonting, alla vill ju ha ett så bra slutresultat som möjligt så vi tror inte att någon gör detta med avsikt att förstöra eller irritera. Det är så klart viktigt att alla bidrar och respekterar tider, men att man inte kritiserar när någon kommer för sent, utan att man istället frågar varför och inte skapar egna konspirationer
Vi hoppas att alla får en bra helg och kan komma utvilade och lugna till nästa vecka!
Bara tre månader kvar!!
“Ingen är så fattig att han inte kan hjälpa, och ingen är så rik att han inte behöver hjälp”
Finskt ordspråkHej så länge!
/Gabriella & Olivia
Källa: www.umo.se
“Ingen är så fattig att han inte kan hjälpa, och ingen är så rik att han inte behöver hjälp”
Finskt ordspråkHej så länge!
/Gabriella & Olivia
Källa: www.umo.se